“Där människor bär platsen”

Med sprakande brasa och kokkaffe som värmer.

Det finns miljöer som är vackra, och så finns det miljöer som är sanna. De senare känns redan i entrén. Som när du utanför hotellet möts av en sprakande brasa som inte är där för stämningens skull, utan för att någon faktiskt tänt den. För att värme ska få vara värme. För att människor ska få landa.

 Längre in i lokalen efter lunchen serveras en stor panna kokkaffe. Över en sprakande brasa. Den sortens kaffe som inte bara värmer händerna utan också samtalet. Det är enkelt, jordigt, lite skrovligt. Precis som de bästa mötena.

Och så finns det människor som bär sådana platser. Jag mötte en av dem häromdagen. Hon stod lutad mot en disk, skrattade lite för högt, tappade en sked, lyssnade "slirigt" men varmt. Hon var ingen perfekt värd. Hon var en människa. Och just därför var hon en perfekt värd.

Hon sa: "Jag försöker lyssna, men ibland går det lite fort." Och jag tänkte: Det är precis det som gör att jag känner mig trygg. Att hon inte spelar en roll. Att hon inte försöker vara någon annan. Att hon låter sin mänsklighet bära mötet.

Vi pratar ofta om värdskap som något man gör. Men det är egentligen något man är. Det är därför vi inte alltid gör som vi säger att vi ska göra. Vi gör som vi känner, som vi orkar, som vi hoppas och som vi vill.

Och när en plats bärs av människor som vågar vara just det (människor) då blir den levande. Då blir den en upplevelse, inte en produkt. En brasa som sprakar. Ett kokkaffe som värmer. Ett möte som känns.

Med denna spaning vill jag tacka alla er som bjöd på ett värdskap en nivå till under Placebranders Day i Härnösand. Ni vet vilka ni är och hur ni skapar varma samtal.

Med värme

Kicki Grunditz Kindvall

kicki@vardskapco.se